fredag 20 januari 2017

Oj, vilken härlig vecka :)

Det här inlägget skulle jag kunna länka i sin helhet till Evatrillians utmaning som handlar om tacksamhet, för jag är verkligen så tacksam för allt kul jag haft den här veckan.

Måndagen gick åt till jobb. Efter att ha gått av helgens nätter åkte jag hem för att sova en stund innan det var dags att åka tillbaka till brandstationen för en arbetsplatsträff. Där löste sej ett problem som jag brottats med ett tag som genom ett trollslag.

Efter en god natts sömn blev det lunch på grannstadens kinarestaurang ihop med mina två döttrar och barnbarnet. De har en fantastisk buffé med riktigt fint sushiutbud. Efter att ha släppt av Elin som skulle börja jobba vid halv två blev det kaffe och mer härligt barnbarnsgos hos Hanna.



På tisdag kvällen träffades en gammal god vän och jag för att äta ihop, dricka lite vin och prata förstås.....så mysigt. :) Lite bankade det allt i huvudet när jag klev upp på onsdagen, men det hann gå över innan det var dags för lunch på stan med Mia. Vi valde en rätt så nyöppnad restaurang i Nyköping som har vegetarisk buffé, restaurang Alma. Maten var god och vi blev sittandes länge och pratade. Mycket fanns att prata om eftersom vi inte träffats på ett tag....så trevligt.....att träffas alltså! :) Dagen avslutades med ett aikido pass och tio timmars jobb, sällan jag varit så trött när jag gick av på morgonen, men det var det värt.

Och nu är de sista två nätterna gjorda och jag har inlett långledigheten på bästa sätt. Elin ska gifta sej i sommar och idag fick jag följa med tillsammans med min andra dotter och mitt barnbarn för att se hennes brudklänning. Vilken känsla......jag blev tårögd! Hur klänning ser ut förblir såklart en hemligt! :)


Efter provningen gick vi till en av stans mysigaste restauranger och beställde in champagne och några förrätter att mumsa på.


När vi kom hem till Hanna allihop sattes tv:n på och lite mer champagne hälldes upp. Plötsligt slår det oss att Trumps presidentinstallation var det som avhandlades på tv:n......vi stängde av så fort som möjligt för inte ville vi förstöra en annars så härlig dag.

Ja, som redan sagts har det varit en fantastisk vecka och nästa blir nog inte sämre. Jag börjar på söndag med en ensamutflykt till Halmstad, Landskrona och Karlskrona för att cykla......hemåt igen för att tvätta upp lite......och sen på fredag bär det av till Stockholm för att träffa en riktig goding från Eskilstuna. :)

Kram och kärlek!

tisdag 17 januari 2017

Fotoutmaning

Veckans ord på gemsofmylifes fotoutmaning är röd. Mitt bidrag får bli en bild på kollegornas bilar......de gör ett fantastiskt jobb! :)


söndag 15 januari 2017

Kvinnomöten

Den här helgen har varit min jobbarhelg. Var tredje vecka jobbar jag torsdag-söndag natt med nattpatrullen vilket kan vara rätt slitsamt, och ibland väldigt intressant. Den här helgen har inte varit något undantag. Som vanligt har vi hjälpt en och annan upp från golvet, vi har hjälpt andra till sängen, vi har pratat och pysslat och ringt ambulans till de som behövt, men den här helgen är det inte det jag kommer att minnas utan något helt annat.

För tillfället står jag utan kollega och därför jobbar jag alltid med vikarier. Under tio timmar i samma bil hinner man med en hel del samtal. I torsdags- och fredagsnatt jobbade jag med en ung tjej från Syrien, som bor med sin familj i stadens "miljonprogram". Hon lever verkligen i en helt annan värld än vad jag gör och kanske jag fick en liten inblick i hennes under våra 20 timmar ihop. Jag fick till exempel veta att en kille hoppat från sjätte våningen på hennes gata nästan redan innan han hoppat.....ungdomarna är verkligen uppdaterade via de sociala medierna. Hur som helst ledde det in vårt samtal på kriminalitet och droger. Hon var förbannad på alla som valde ett sånt liv istället för att jobba, men kanske är det inte alltid så lätt att ta sej in på arbetsmarknaden?!

Och så i natt jobbade jag med en kvinna med somaliskt ursprung: Hon hade flytt Somalia -91 tillsammans med sin mor och sin bror för att hamna i Saudiarabien där hennes mamma fortfarande bor kvar. Hon däremot verkade ha svårt att acceptera kvinnornas situation där och efter en och annan omväg hamnade hon för sju år sen i Sverige. Nu lever hon ensam med tre barn i stadens "miljonprogram" och har planer på att läsa in vissa gymnasiebetyg för att sedan vidareutbilda sej till sjuksköterska. Hon hade så mycket erfarenheter, som konstigt nog trots våra så olika liv hade vissa likheter med mina egna. Det blev verkligen 10 spännande timmar med intressanta samtal under alla milen på landet. Samtalen fick mej att minnas alla fantastiska och starka kvinnor jag mött runt om i världen.

Och nu är det en natt kvar på helgen......ser faktiskt fram emot den.

Och efter som den här utmaningen heter HELGBILDEN lägger jag till lite bilder från det bageri som ska få bjuda mej på frukost när jag går av imorgonbitti. Kram och kärlek!




torsdag 12 januari 2017

Ny fotoutmaning :)

Har hittat en ny fotoutmaning som jag tänker delta i. Den här veckan är temat himmel och jag bidrar med en gammal sommarbild från min favoritfotoplats när det gäller soluppgångar. Visst börjar man längta efter sommaren och ljuset nu, särskilt när vintern är som den är....regnig, grå och hal.

Om ni är nyfikna på utmaningen kan ni titta in här.


onsdag 11 januari 2017

Nu går det utför

Ännu en vecka har passerat och tänk så mycket kul man kan hinna med på sju dagar. :)

Jo, jag for ju tillbaka till Eskilstuna och då var vintern fortfarande kall och helt fantastisk. På torsdagen var det nästan för kallt för att vara ute någon längre stund, så det fick bli ett besök på badhuset med G och barnen. Fanken vet om det inte är roligare att åka utför en vattenrutschkana än att simma en kilometer. ;)


På fredagen var det inte lika kallt så det blev en tur till pulkabacken. Fler kvinnor i sina bästa år skulle definitivt prova på att åka utför i en pulkabacke. Förutom en öm rumpa och en sönderåkt stjärtlapp hade i varje fall jag jättekul. :)


På lördagen bar det av på 40-års kalas. Det var väldigt trevligt och för andra gången på kort tid var det någon som berömde min hårfärg, vilket jag tyckte, den här gången också, var alldeles häpnadsväckande. Jag började få gråa strån redan för 20 år sedan. Till en början gjorde jag några tappra försök att dölja det grå, men eftersom jag inte är så fåfäng gav jag snart upp och lät naturen ha sin gång. Plötsligt verkar det som grått blivit "inne" och så också jag......verkligen häpnandsväckande, som redan sagts. :)

Och i måndagsmorse bar det av mot Nyköping igen för att inleda sex nätters veckan, två hysteriska nätter är gjorda och fyra återstår. Men trots sex nätters jobb denna vecka ska man ju gärna klämma in lite roligheter också. För några veckor sen började min granne annonsera att han skulle köra igång nybörjarträning i aikido. Jag tränade jujutsu en kort period som ung och nu blev jag sugen på att prova kampsport igen. I ett av mina svaga ögonblick berättade jag det för grannen och plötsligt hade jag lovat att komma och prova. Idag var det dags! Vi var ett tiotal personer i mer eller mindre mogen ålder som gjorde vad vi kunde för att hänga med i svängarna. Det var riktigt kul trots vissa svårigheter att hålla redan på armar och ben och vänster och höger. Tror att jag åtminstone ska göra ett försök till nästa onsdag. :)


Och nu läggdags för imorgon bär det av till badhuset i Nyköping för babysim tillsammans med Ella och hennes mamma. :)

Blås inte bort i stormen! Kram och kärlek!

onsdag 4 januari 2017

God fortsättning

Hoppas ni haft en fin början på det nya året! Själv har jag haft det toppen! Själva nyårsafton firade jag i Köping ihop med grabben med stort G och hans familj. Vi var fem vuxna och fem barn som åt god mat, spelade uno och tittade på raketer. En lugn och skön nyårsafton förutom unospelet då, som gick rätt så vilt till ibland. :)

På nyårsdagen for G och jag mot Eskilstuna igen, via några turfzoner förstås. Ett av stoppen blev vid Herrfallet, en vacker plats vid Hjälmarens strand. Säkert väldigt trevligt att bo på campingen där under sommarhalvåret.


Jag passade också på att fira att jag blev regionsvinnare denna månad.


På måndagen skulle G jobba igen och eftersom jag inte är mycket för att ha tråkigt bestämde jag mej för att lasta cykeln på bilen och åka till Bålsta för att ta lite nya zoner. Och varför Bålsta undrar ni kanske? Jo, helt enkelt för att det var den närmaste stad som jag ännu inte varit och cyklat i. Det blev dryga fyra mils skön cykling och 62 nya zoner innan jag vände de tio milen tillbaks mot Eskilstuna igen. Bålsta var en fin, men rätt så ordinär liten stad att cykla i....bara en bild blev tagen.....på en cykel förstås, men inte min! :)


I tisdags morse bar det av hemåt igen, jag hade en tid för blodgivning på förmiddagen. Det gick fint och jag hade blodtryck som en tjugo-åring!


Dagarna hemma har det tvättats, fikats hos mor och far, promenerats med Hanna och Ella, skottats snö och simmats en kilometer ihop med Hanna och nu är det hög tid att packa för imorgon bär det av mot Eskilstuna igen.

Och med detta något komprimerade inlägg önskar jag er en riktigt god fortsättning på det nya året! Kram och kärlek till er!

måndag 26 december 2016

Liten andningspaus

Idag klev jag upp skapligt efter nattjobbet för att åka till grannkommunen Oxelösund och cykla lite. Cykeln lastades på bilen och sen bar det av för att börja med att göra något alldeles förbjudet i turfkretsar, ta zoner med bil. Eller ja, man får ju parkera och gå en bra bit på de flesta ställen. Jag började med ett stopp på Jogersö där tre zoner togs. Sen for jag vidare till Femöre där fler zoner blev tagna medan molnen hopade sej på himlen. Så efter ännu en liten biltur blev det en promenad till Femörehuvud där himlen fullkomligt öppnade sej, på mindre än fem minuter var jag blöt in på bara kroppen.


Min plan var att sen lasta av cykeln i centrum för att cykla hem alla zoner i Oxelösund, men cykeln blev aldrig avlastad för jag var verkligen dyngsur och frusen ända in i märgen..... och det kanske var meningen. Ibland är det lite svårare att andas än annars och då är det nog bra att man blir tvingad till en liten paus för att hitta tillbaka till glädjen och det djupa andetaget igen.

Innan jag gav mej av hemåt stannade jag till i Oxelösunds hamn för att fota i ett ljus som jag tyckte var alldeles magiskt. Tänk så förunderligt livet är, ömsom regn, ömsom sol utan att man egentligen vet varför. Kram och kärlek!